Avtäckning av Nks Julskyltning

Förra veckan, faktiskt för en hel vecka sen var vi bjudna på en helt supermysig frukost på NK. Deras årliga avtäckning av deras julskyltning. Och självklart ville jag och Cleo gå.

En del av NKs julskyltning och en väldigt beundrande tjej.

Minns när jag var liten och gick förbi skyltningen, vilken magi det var. Vad fantastiskt fint. Och det var precis den lyckan jag såg i Cleos ögon när hon fick se den, hon ville inte gå därifrån. Hon ville titta noga i varje fönster. Om och om igen. Och det fick hon.

Jultomten kom på besök

Tomten/Dumledore och alla hans nissar

Även fast Cleo skrek “Åh, Harry Potter!” när tomten kom fick hon ändå lämnat sin önskelista och prata lite med honom. Hon fick pyssla och äta lussebulle till frukost. Fick obegränsat med peparkakor och bara njöt. Lyssnade på berättelser om resor till rymden och busade runt inne på Swedish Taste.

Härligt god frukost från Swedish Taste

Själv njöt jag av en god avokadomacka, härlig äppelmust och gott kaffe medan jag vakade över min rastlösa tjej och väntade in att vi skulle gå ut och se på den vackra skyltningen. En väldigt bra söndagsmorgon och är mycket tacksam över att vi fick vara med. ‘

Julpyssel
Lite av den fantastiska frukosten

Breathwork med Michelle Baker

Å herre gud! Det är så jag skulle kunna beskriva det, sammanfatta det och samtidigt inte ens kunna uttrycka det tillräckligt. Samtidigt vill jag berätta för er om upplevelsen. Om känslorna. Om allt.

Yogayama hade för ett tag sedan bjudit in Michelle Baker till att hålla en klass i breathwork. Och jag och Belinda bokade upp oss. Jag het oviss om vad det egentligen var, väldigt öppen men samtidigt lite nervös. Vad gav jag mig in på?

Så vad är breathwork

Jag är inte alls personen att berätta, men det kommer jag göra ändå. Det handlar om att kontrollera sin andning, att andas i ett speciellt mönster. Ganska olika beroende på lära verkar det som. Det handlar om att skapa medvetenhet för sina känslor, och att känna. Väldigt mycket känna.

Det är lite som att genom att andas i ett visst mönster och kontrollera andningen så är fokuset på att släppa kontrollen, tvetydigt? Kanske. Men det fungerar. Det handlar mycket om att andas på riktigt, djupt ner i magen och nästan tvinga fram de där känslorna vi låst inne.

Min upplevelse av breathwork

Det gick väldigt, väldigt snabbt för mig. Efter bara några andetag så började känslorna komma. Men jag fick också fysiska effekter snabbt. Jag fick sammandragningar, kraftiga sådana och med det nästan panik. Jag fick känslan av att en förlossning drog igång. Läskigt eller hur? Men jag kämpade på, tog mig igenom det, smärtan (inte i närheten av förlossning men ändå smärta) med hjälp av andningen och sedan bara försvann det. Jag blev tung, kändes som jag inte kunde lyfta mina armar och ben. Så tung. Och lugn. Folk omkring mig skrek, grät och skrattade. Jag var bara lugn. Fick en utomkroppslig upplevelse och glömde nästan andas. Kunde inte alls följa med i mantrana, i skratten och skriken som vi uppmanades att göra. För jag var i sådan harmoni.

Efteråt kunde jag knappt sluta skratta, fnittrade och hade mig. Samtidigt som jag var så mjuk och lätt. Hade en sådan upplevelse att jag bara vill göra det igen, utforska andningen mer och se vad den kan ge mig. Jag blev hooked av lugnet, av kärleken och livet.

Så mitt råd till er är att om ni någon gång får möjligheten att testa, var öppna, gör det och gå in för det. Vad är det värsta som kan hända? Väg det mot det bästa. Och ännu viktigare, får ni möjligheten att göra det med Michelle. Gör det. Tveka inte en enda sekund.

Namasté

Jag har knappt öppnat datorn mer än för att planera inköpslistor. Har varit avstängd från allt. Jag har fått jobb, anpassar mig till livet som heltidsanställd och att få pusslet att gå ihop. Vill inte ge er några löften. Vill inte ens försöka.

Men jag vill skicka kärlek till er som fortfarande väntar, som går in och kollar. Jag ser att ni är några. Jag planerar en 2.0. Men det ska finnas tid och plats. Jag vill fota, jag vill yoga, jag vill se världen med Cleo. Men vi får se när det kommer och sker.

Men tills dess.. Min själ hedrar din själ.

En månad sedan

Ni vet alla de gånger man säger att man ska återvända? Livet stannar inte, inspirationen dör ibland. Jag fotar, drömmer, lever och låter bara livet gå. Jag får ny inspiration, men den kommer inte hit än. Så jag håller er uppdaterade väldigt mycket då och då. Jag låter det vara så. Ett tag till. Se det som en paus, med lite fina glimtar. Tills jag hittat vad jag brinner för igen.

Mycket har hänt

Ja det har det verkligen, ni vet. jag har faktiskt slutat på jobbet. Helt utan att ha något nytt. Jag tror det kommer lösa sig. Livet kommer bli bra. Jag vet bara inte vad som händer, och det är lite okänt för mig. Jag vill ju planera och hålla koll.

Förra veckan hade Colors premiär, på Nef igen. Livet, drömmen. Tog en sväng dit med Emilia. Det blev vin, goda drinkar och tequila som på den gamla goda tiden. Och massor av kärlek.

Pic by Rebecka Bjurmell

Botaniska trädgården

Mer bilder från botaniska trädgården. Är verkligen besatt av det här fina rosa och gröna. Det går så fantastiskt fint ihop.

Känns fint att titta tillbaka på bilderna härifrån, när det var vår på ingång och vi var friska och krya. Sådär roligt med ont i halsen just nu. Men så är väl livet? Man får ta det. Cleo är frisk i alla fall, och om det inte börjar ösregna ska vi en sväng till Liseberg sedan. Drömmen om man frågar henne.

 På mig har jag en vintage jeanskacka från Levis, klänning från Carlings och skor från Nike. Brillorna är vintage Rayban. 

Le Gbg

Det var ett tag sedan vi var där. Men det skadar inte att nämna ändå. Vilken dröm det var där. Verkligen en perfekt brunch/frukost att sätta i sig. Cleo var superlycklig över all mat och frukt hon fick. Och kolla bara vad gott det ser ut!

Drömfrukost från Le Gbg

Hälsa på hos kossorna

Busiga som smet in i kohagen och promenerade.

Tog ledigt på klämdagen för att bara hänga med Cleo, vi skulle gå en liten promenad innan vi åkte in för att möta Tess på Universeum. Den lilla promenaden blev nästan en mil. Jag fick nämligen den fina idén att vi skulle gå och säga hej till kossorna.

Sagt och gjort, Cleo mös i vagnen och jag fick en fin promenad. Vi höll på att inte hinna till playdaten för att vi hittade på så mycket. Vi smet in i kohagen, lämnade vagnen och promenerade längs Säveån. Tittade efter fisk, fåglar och njöt.

Kasta sten och se den plaska är alltid en hit.

kåhögs gård

Sedan fortsatte färden mot Kåhögs gård, vi köpte mjölk direkt från bonden. Gräddmjölk som Cleo säger. Hon tackade kossan för mjölken och klappade den som ville komma fram och hälsa. Skrattade och tyckte den var jättefin.

Sedan fortsatte promenaden bort mot Lexby, där vi letade lamm. För Cleo ville verkligen klappa lammen. Och tillslut hittade vi dem, och hon var lycklig som få. Hon klappade fåren och lammen. Hon bara njöt av att få vara ute och utforska omgivningarna med mig.

Kossan som kom fram och ville bli klappad.
Lamm och får som var jättegosiga.

Leoprint

Det var längesedan jag bjöd på en outfit. Men varför inte börja med att slänga in dem då och då? Minns att de uppskattades rejält förr. Kommer dock inte bli så jättemycket, men kanske lite stil och looks som kan smyga in då och då.

Detta är från när jag njöt enormt i kvällssolen i Eriksberg, vi hade firat min lillasyster och det kändes verkligen som att sommaren var här. Att det sen snöade några veckor senare hör inte till.

På mig har jag en kjol i leoprint från Aeryne, Svart polo från Boohoo, Svart jacka från Primark och mockaskor från H&M.